Vad har FAA betytt för mig? Vad har FAA gett mig?
Här berättar våra medlemmar om sin historia innan de anslöt sig till FAA och hur livet ter sig i gemenskapen inom FAA.
Är du redan medlem och vill dela med dig av din berättelse så vill vi gärna addera den till de övriga. Skicka in din berättelse till oss via FAAs kontaktsida här.
”Innan FAA:
Det är helt galet vad mycket oreda min beroendehjärna har ställt till det i livet. Sjukdomen har kommit och gått lite i mitt liv. Har inbillat mig emellanåt att jag har haft kontroll och sedan pang bom från ingenstans så dök ”Sockertrollet” upp igen. Oftast med ännu starkare kraft. Min tonårstid var en mardröm. Jag utvecklade bulimi, hade ångest och ständigt ont i magen. Ljuga, gömma, smyga-syndromet har följt mig genom livet. Jag hade vansinnigt mycket humörsvängningar som framförallt mina nära och kära har fått lida för. Det gick naturligtvis utför med min hälsa. Jag bar till slut på en övervikt på 35 kg, hade ständiga inflammationer i kroppen, svängande blodsocker och ångest som kom och gick. Det var med både fasa och samtidigt en stor lättnad som jag läste en bok om sockerberoende 2014. Först då förstod vad det var för fel på mig. Jag gjorde nog samma misstag som många andra när jag bestämde mig att ta tag i mitt matmissbruk. Jag tänkte att det här fixar jag själv. Ja, det gick ju bra till en början. Jag bytte till lågkolhydratkost och sedan var det bra tyckte jag. Ända tills jag föll gång på gång på gång….. Ringde så småningom mitt första FAA-samtal. Kändes väldigt konstigt till en början. Det var nog så att min beroendehjärna försökte streta emot och säga till mig att: DU kan själv.
Med FAA:
Nu känner jag mig trygg i FAA och ringer regelbundet. Jag har också äntligen börjat jobba i dom tolv stegen tillsammans med en sponsor. Jag känner nu att jag har landat i mitt autentiska JAG. Jag tycker om mig själv igen. Före FAA så var mitt liv också väldigt fattigt på andlighet. Jag hade ett väldigt motstånd och kunde inte förstå vad det innebar att tro på något som inte går att bevisa. När jag nyligen skulle beskriva min nuvarande andlighet i det första steget så kom följande text som ett rinnande vatten.
VAR FINNS GUD I MITT LIV ?:
För mig finns Gud i mig och i allt omkring mig. Mer som en god kraft, kärleksfull och ej dömande. Gud finns i min tacksamhet som jag känner. Särskilt varje abstinent dag. Jag känner inget behov av att definiera min tro. Min kyrka finns oftast i naturen och i mina medmänniskor. Jag har landat i en andlighet som jag känner mig helt trygg med.
Jag behöver inte argumentera, övertyga eller försvara min tro. Förr slog jag ifrån mig allt det andliga. Nu är jag öppen för både änglar, andar och Gud.”
Kvinna 47 år
”Innan FAA:
Hela mitt liv har det kretsat kring mat och socker, besattheten fanns hos mig redan som barn. Jag har trott att det har varit helt normalt att gå med sug större delen av ett dygn. Jag har inte vetat om att man kan ha det på något annat vis. Efter ett antal år av försök att gå ner i vikt slutade det istället med en väldig övervikt. Humörsvängningar, depression, ingen självkänsla, ingen energi o.s.v. det var tillslut min vardag. Men jag förstod aldrig att allt hängde ihop och att det var konsekvenser utav mitt beroende av socker. Jag fick mig ett ordentligt uppvaknande efter en intensiv kurs för sockerberoende. Efter den kursen förstod jag hur mycket jag behövde FAA.
Med FAA:
Sedan jag kom till FAA så har jag aldrig behövt undra vad det är för fel på just mig och jag vet att jag aldrig är ensam längre. Med hjälp av att gå på möten och att träffa likasinnade och använda mig utav andra verktyg som programmet föreslår, gör så att jag kan klara av att vara socker-, mjöl- och vetefri. Och på så vis få må så mycket bättre. Jag har fått ett värdefullt liv, ett liv som jag inte längre vill byta ut.”
Kvinna 23 år
”Innan FAA:
Jag har haft diagnosen utmattningsyndrom sedan mer än 10 år. Ett av de jobbigaste symptomen jag haft är ständig värk i hela kroppen. För 6 år sedan fick jag upp ögonen för lågkolhydratkost. Jag läste om ett antal personer som blivit av med fibromyalgismärtor genom att gå över till lågkolhydratkost. Därför tog jag bort all kolhydratrik mat ur min kost och bytte ut den andelen mot fett istället. Och si, efter ett antal veckor på denna nya kost började smärtorna avklinga. Under början av detta år började jag fundera över konstiga beteenden jag hade kring olika födoämnen. Jag började misstänka att jag kanske var beroende och hade olika födoämnen som drog. Sedermera fick jag kartlagt att jag har beroendesjukdom. Detta ledde till att jag gick en kurs i hur man kan leva ett liv i tillfrisknande. I början på kursen förstod jag att jag förutom mjöl, socker och vete även är överkänslig mot kasein samt har problem med olika triggerprodukter. Sedan jag fått bort dessa från min matplan började jag att lättare kunna hantera mitt ätande. Bland de olika verktyg som kursen förmedlade var att delta i en 12-stegsgrupp och det var på så vis jag kom i kontakt med FAA.
Med FAA:
Nu har jag varit abstinent i mer än 8 månader i skrivande stund och i detta liv i tillfrisknande har FAA varit ett stort stöd för mig. Att känna gemenskapen och ta del av andras upplevelser är en stor inspirationskälla för mig. Jag deltar i både telefonmöte och live-möten och känner att de ger mig mycket stöd i att framhärda i ett liv i tillfrisknande vilket ju kan ha både sina glädjestunder men även stunder av idogt strävande framhärdande.”
Kvinna 58 år
” Innan FAA:
Då kände jag mig hela tiden som bedövad och jag åt socker på alla mina känslor. Jag kunde ta in och visste rent intellektuellt hur jag skulle reagera för att jag skulle bli socialt accepterad men kände ingen trygghet i det. Ett av mina första minnen handlar om hur jag klättrar upp på en pall och vidare upp på köksbänken för att kunna plocka socker ur sockerburken som stod högst upp på en hylla, samtidigt som jag lyssnar så att ingen ska komma och upptäcka mig. När min vändning kom så hade jag gått 6 månader på en viktminskningsdiet som innehöll mycket socker. Min vikt stod nästan still eller så gick jag upp. P.g.a. av allt sockret i maten så fick min hjärna toksug efter mer sockerprodukter. Detta ledde till att jag började hetsäta för att sedan stoppa fingrarna i halsen. Efter varje gång detta hände sa jag mig själv: aldrig mer! Men jag kunde inte klara att hålla det på egen hand. För mig var det en så stor maktlöshet i att stoppa fingrarna i halsen och jag insåg att jag behövde hjälp. Jag tog kontakt med FAA som jag hade hittat några år tidigare.
Med FAA:
Nu har jag ett bra liv och nya fina vänner som förstår hur det är när kontrollförlusten tar över. Jag behöver aldrig längre känna mig ensam igen när jag gjort något nytt dumt med sockret. Det bästa av allt är att ingen dömer mig. Mina FAA-vänner hjälper mig upp när det för tretusende gången gått fel. Jag kan idag efter att jag blivit fri från sockret fokusera och koncentrera mig bättre. Även de dagar jag har lite fokus är mitt fokus bättre än innan. Jag är även lugnare i kroppen och jag behöver inte stressa runt hela tiden. Utan FAA hade inte mitt liv varit så här bra.”
Kvinna 25 år
Klicka här för att läsa medlemmars berättelser på FAA USAs hemsida.